Att vara kriminell handlar om att göra sitt jobb bättre än polisen…sen är det kört.

Kapitel 11

Nu är det länge sen jag skrev här. Jag ska tipsa om en nypublicerad artikel där jag berättar om saker jag aldrig pratar om, verklighetens Gåsmamman.

Det kommer troligtvis inte skrivas så mycket mer i den här bloggen, annat än om jag drabbas av brott. Jag är fortfarande inte utsatt för direkta hot. Det har förekommit ett par incidenter, men inget är tillräckligt allvarligt att göra något åt.

Jag kommer fortsätta belysa de delar av den kriminella världen jag känner till. Alltför många är rädda och lever under hot. Alltför få vill, eller kan, slå på lyset. Det enda rådet jag kan ge, är att ALDRIG låta någon med kopplingar till mc-världen, eller andra gäng, få ekonomisk makt över ditt liv. Det kan handla om en skuld på småkronor, kanske en snabb och enkel väg till extrapengar. Ett vanligt sätt är att köra en bil från A till B. Vad som gömmer sig i bilen; nivån på straffskalan vid ett gripande, är baserat på hur mycket du får betalt. Mitt ex brukade svetsa in droger i bilar som kördes ut ur landet. Många gånger visste inte föraren om att han körde en knarktransport, bara att en bil skulle fraktas till ny ägare mot betalning.

Ett annat sätt är även att föra över pengar på konton, vilket öppnar upp för återbetalning av en ”skuld”. Att köpa saker i den utsattas namn är också en vanlig väg för kriminella att få grepp om någons ekonomi. Personligen har jag avaktiverat mitt privata Swish-konto, och därmed gjort det omöjligt för insättning.  

Nu kommer representanter för de stackars utsatta mc-killarna gapa om orättvisa anklagelser från mitt håll. Ja, det finns givetvis andra kriminella gäng, men strukturen toppstyrs från de rödvita, hur mycket de än försöker hävda motsatsen.

För tillfället skriver jag två böcker; fortsättningen på Skärvor – arbetsnamn Patriark, och ett projekt i samarbete med en polis – arbetsnamn Två sidor av en sanning. Utgivningsdatum är ej fastställt, de måste ju skrivas färdigt först. Min saga Kung Solros ska finansieras, i övrigt är den redo för tryck. 

20161121_164813

Om vi inte hörs innan (hoppas inte) får jag önska alla en trevlig jul och ett gott nytt år. Försök att göra minst en god gärning varje dag, om det så bara är att le mot personen du möter på trottoaren. 

//LiseLotte Divelli

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s